Tummen

Jag tackar återigen högtidligt för CJs gästinlägg som fortsätter att locka de slumrande massorna till den här bloggen. I december har det varit en ström av unika ip-adresser som besökt sidan. För ett par dagar sen noterades siffran 6, som är en av de högsta hittills. Men men, det här är väl ingen Tv station heller så siffrorna spelar ingen större roll ändå.

Det är nu alldeles för långt tid sedan jag skrev men så blir det ju lätt. Hela december har väl varit ganska anspråkslöst och mest handlat om skolan. När man återerinrar sig så tänker man ju snabbt på provet den 7:de, provet den 13:de och redovisningen samma dag. Dessa var ganska hektiska dagar fyllda både med förtvivlan och en någorlunda känsla av att vara nöjd. Resten av december har passerat obemärkt och ingen speciell julstämning har infunnits. Men det har inte varit speciellt negativt även om den lilla stämningen som spritt sig mest varit färgad av köphysteri och vulgära utnyttjanden av tomten i reklamen (men vem fan bryr sig om tomten).

Egentligen tänkte jag fortsätta blogga lite om religion sen det förra inlägget, och det passar sig väl nu när vi firar Jesus ankomst till jorden eller åtminstone firar något annat på grund av hans ankomst. Jag fick en dag för flera veckor sedan ett tips om ett avsnitt i gamla testamentet som personen tyckte var intressant och betydelsefullt när han läste bibeln för många vårar sedan. Nu avfärdas visserligen GT som mindre viktigt enligt kristna eftersom vi hellre inriktar oss på de viktiga sakramenten såsom att dricka hallonsaft, käka bullar och se på film på konfalägerna. 

Avsnittet är Predikaren som skrivet av Davids son Salomo handlar mycket om människors fåfänga och allt ingår i ett evigt kretslopp. Med rubriker som "Livets är fåfängt", "Orättvisa i världen", "Tankar om livet" och "Råd till unga människor" låter det som något som vi melodramatiska kids lätt kan ta till oss på nått halvambitiöst sätt.
Men jag har ju aldrig läst bibeln och kommer nog inte göra det heller så jag läste bara en bråkdel av kapitlet, men får väl säga att det visst var rätt intressant ändå.


Bläh, nu är jag inte speciellt sugen på att skriva mer om december, speciellt inte om glumslövsfesten och därefter så jag drar mig snällt tillbaka in i mitt fantasiland och slumrar en stund innan det är dags för att handla de sista fucking jävla pissklapparna så att jag kan känna mig nöjd. För det är fan det det handlar om. God Jul.

Bäste läsare!

Eftersom Thomas tyckte det blev en sådan succé senast jag gästskrev i denna blogg, bad han mig i tisdags natt att skriva ett nytt inlägg på hans blogg. Han mummlade någonting om större marknadsandelar och ökad popularitet.

Nåväl. Dagens fredagsbetraktelse är att man borde skaffa körkort. Fort som fasen. Det känns nästan pinsamt att man inte kirrat det ännu. Men skolan, trumpeten och arbetet tar för mycket tid. Jag prioriterar det på tok för dåligt, och det är illa... Och inte nog med att jag själv ska kunna prioritera min tid bättre, nä, mamma och pappa måste också göra det! Tyvärr kan man ju inte övningsköra själv, annars hade jag nog gillat det bäst. Å andra sidan kan man ju alltid övnignsköra med bilskolan, men det kommer bara att bli svindyrt. Så jag får väl försöka lösa det här på något snyggt sätt. Så fort jag bara kan.

Vidare gjorde jag en glädjande upptäckt igår eftermiddag. Tydligen har flera bra, svenska artister spelat in en hyllningsskiva till Nationalteatern som de döpt till National Sånger. Det gjorde de redan 2002 fick jag läsa mig till på wikipedia, men vilken lycka! En massa bra och härliga låtar i nya tappningar av några av ens favoritartister! Jippie, som Yahoo.com aldrig skulle sagt.

För er som inte vet det, så driver jag även en til lblogg tillsammans med fyra andra trevliga typer. Adressen dit är

www.humorkommitten.blogg.se

Den måste ni genast titta in på! Går du som läser detta på Campeon Frigymnasium i Helsingborg, kommer du att gilla den ännu mer. Där presenteras några av de senaste nyehterna inom skolans sociala sfär. Väldigt bra läsning!

Slutligen vill jag ge en liten eloge till humorduon Filip&Fredrik. Tidigare har jag tyckt att deras humor varit fruktansvärt tråkig och onyanserad. Efter gårdagen har min åsikt gjort en helomvändning. Riktigt kul satir och ironi har de lyckats skapa! Woah, typ...

Well well, hoppas Thomas godkänner det här.
Over and out!

Signerat
Carl-Johan Kullving

Förra veckan slank jag med en skara campeoniter ner till mässhallarna i Malmö för att se hur vår framtid eventuellt skall se ut. Vi möttes av en kraftig ansamling av andra människor som också var där för att se ifall de hade någon framtid och i början var det svårt att ta sig runt samtidigt som folk från olika universitet och institutioner gärna ville dra in en och informera om det bästa yrket/universitetet i världen.
 
Arkitekternas representant var intryckt i ett litet obetydligt bås med en obetydlig kille som delade ut obetydliga små informationshäften. Så jag spenderade inte speciellt långt tid där. Jag blev kort därefter (eller egentligen kort därföre men whatevah) indragen hos svenska kyrkans lilla kapell med en massa blajblaj om deras utbildningar och jobb osv. Intressantast var inte utbildningarna eller svenska kyrkan utan snarare deras bisarra informationsblad.



Jag menar, kolla på folkskaran till höger. Varför ser alla ut som de varit med i vm för elefantkuksugning?
Onekligen intressant i min mening.
I stort sett var mässan ingen hjälp när det gällde framtida yrken och utbildningar men väl en trevlig onsdagseftermiddag med gratis godis och insamling av andra småsaker som pennor, tumstockar och reflexer.

Annat var det i Lund där jag faktiskt igår befann mig för att göra ännu ett besök på institutionerna, de kalla utbildningskomplexen belägna i något halvdant försök till post-modernistiska industriområden. Ett tight schema talade tydligt om att jag inte skulle hinna med något annat än arkitektföreläsningen, en tydlighet som jag var lyckligt ovetandes om tills det var försent, men då var jag lika lycklig trots vetskapen eftersom arkitektutbildningen imponerade på ett olycksbådande övertygande sätt. I lund åt jag falafel.


I går gjorde jag även en väldigt noga uträkning av betygen och kom fram till att jag har antingen 14,4 eller 14,6.
Om jag räknar in en ökad ansträngning på runt 10%-20% nästa termin så kan jag höja mig till 15,1
Arkitektutbildningen kräver cirka 19,5, runt 2,0 på Höga Provet och/eller en fin prestation i hemuppgiften.

Dagens ord är Smetig som i:

Tjocka, smetiga sedelbuntar grävas fram ur knyten och slitna pungar.

Allt för friheten!