Tummen

För ett tag sedan, ett bra tag sedan nu, tog jag en titt i kryddlådan i köket därhemma. De mest använda kryddorna är väl hos oss som hos många andra saltet och pepparn, och de andra kryddorna tycks liksom bli lite bortglömda där de ligger ödmjukt i sina glasburkar. Så när jag nu tog en titt och granskade vad vi faktiskt hade hemma blev jag smått chockerad även om jag kanske redan visste att den del av dem hade sina bästa dagar bakom sig. Det visade sig att så många som 11 kryddburkar hade bäst före-datum före 2005.
En del var betydligt äldre än så. Jag kan inte riktigt förklara hur de kan ha legat kvar så länge, men faktum kvarstod ändå. Istället för att analysera ytterligare (den uppgiften skänker jag eventuellt er) publicerar jag listan över kastade kryddor. Siffrorna beskriver bäst före-datumen

• Gurkmeja 1980
• Oregano 1999
• Indisk Garam Masala 1995
• Mejram 2000
• Dragon 2005
• Curry 2003 (två stycken)
• Vitpeppar 2004
• Chilipulver 2002
• Ingefära 2002
• Citronpeppar 1998

Gurkmejan från 1980 är ju speciellt intressant, nio år före jag föddes..
Ett avslutande tips är att själv ta en titt i era kryddhyllor eller kryddskåp hemma. Finner ni något extra spännande så får ni gärna skriva ner det och dela med er av upptäckten!

Har på senare tid, bland annat beroende på att datorn pajat, blivit mer uttråkad än på länge. När jag väl är ledig från jobbet som jag inte går och längtar efter precis finner jag mig själv alldeles grå och orkeslös. Det verkar och känns som om jag inte har något på gång, trots att sanningen inte kunde vara längre ifrån. Jag har både resor och studier kommande, och därimellan mer jobb och umgänge med flickvännen. Men det brukar väl vara så, att när man har som mest framför sig känns det som minst stimulerande och när man inte har något inplanerat brinner man av passion och ambition.

Nu när tristessen påkallat mitt intresse har jag märkt hur dåligt vi har det med sann stimulerande underhållning på våra mediakanaler, radio som tv. Häromdagen när jag letade spänning sent på kvällen var allt jag hittade en film på Canal+, Street Kings, som verkade någorlunda intressant. Detta visade sig inte vara fallet då jag snabbt började "flippa" mellan kanalerna då filmen inte visade sig innehålla något av underhållningsvärde alls. Slutligen föll valet på Barn/Kunskapskanalens TEMA: Mobbning, en tvåtimmars studie och fokusering på mobbning med allt vad det innebär.
Det var allt intressant att höra de intellektuella vuxna tillsammans med de yngre gästerna diskutera vad som är både hemskast när det gäller mobbning såväl som bäst när det gäller att förhindra och förinta det. Som avslutning kom jag fram till att jag är väldigt förtjust i att vara 20 år och utanför grundskolans och gymnasiets otrygga korridorer, det sociala spelet som tär så mycket på psyket och den bakåtsträvande utbildningen. I mitt fall gällde det mest högstadiets trötta tugg och tröga process, men det står klart att skolans värld kan få människor i alla åldrar och åldersgrupper att känna sig riktigt nere.

En annan sak som också står klar är att duscharna i skolans och idrottens värld är en jävla skam. Jag menar, inte ens i hemmet med min familj eller med min flickvän står jag väl och visar upp mig naken utan barriärer när jag duschar. Det finns liksom ingen anledning till att man ska ha en gemensam dusch utan några som helst bås. Här finns det enorm potential till förbättring.

I letandet efter mer underhållning hamnade jag framför filmerna "The Savages" (eller Familjen Savage) och Roy Anderssons "Du Levande". Dessa lite smått gråa filmer visade på ett härligt och humoristiskt sätt livets lite mindre uppskattade tillfällen. Speciellt den sistnämnda verkade visa livet vi alla lever på ett ytterst avskalat sätt, utan färg på tapeterna, utan kampanjpriser på ICA, och i synnerhet utan det förbannade bruset från Rix FM i bakgrunden.
Kanske är våra liv egentligen mer än lite tubaspelande i någon funktionell lägenhet någonstans. Kanske inte.

Äntligen är det här! Inlägget som hela webben väntat på! Nej men allvarligt talat har jag inte så mycket att skriva just nu när det gäller erbjudanden, inget som får mig att tappa andan precis. Men visst har vi billiga varor som hör värmen till och som kan vara lockande att kyla ner sig med.

Vi har till exempel sollotion i faktor 4 - 15 från Ldb för 39:-
om inte det känns nödvändigt kan man istället ta och köpa två Ramlösa eller Festis (0,5l) för 15:-
vi har också bords- och stativfläktar ifall de nu inte är slut hela tiden för allt mellan 49:- till 189:-

Men se till och ge fan i trädgårdstrollen och all sån skit, de är ju så äckliga och osmakliga så det knappt är sant.

Men varför? Jo för att jag inte bara gjorde premiär som blodgivare utan också spenderade dagen på Hven med cykling, bad, glass och dyr mat som krydda på verket. Det kan ha varit den mest underbara dagen denna sommaren då solen var ovanligt ödmjuk, vattnet alldeles lagom kyligt och sällskapet också det trevligt. Men för att inte sänka mina förväntningar på resten av sommaren och året konstaterar jag kallt att tja, det var väl den trevligaste 1 juli hittills detta året. Ska nu inte virra in mig på annat utan jag låter dessa ord med budskapet klinga och ger som avslutning en bild på Hven och kyrkbacken i ett försök att representera dagen. Det blev väldigt skralt med bilder även denna gången, som ni säkert förstår.