Det blir aldrig som man tänkt sig
Igår var jag inte i skolan.
Vaknade upp klockan 07.20 efter att ha lagt mig 23.10 kvällen innan (vilket är ovanligt "tidigt"). Tänkte att nej fan nu skiter jag i det här. Fattar inte hur det kan vara så att jag är så förbannat trött hela tiden, jag deltar inte i några aktiviteter som kräver ovanligt stora mängder energi och ibland sover jag till och med en timme eller två på eftermiddagarna. Men när jag nu vaknade och bestämde mig för att stanna hemma tänkte jag att jag skulle ta och göra de saker som jag alltid drar mig ut till det längsta för att göra. Saker som att till exempel raka mig eller köpa nya skor. Men så blev det naturligtvis inte. Delvis för att jag inte orkar göra de sakerna men också för att jag i registret var sjukanmäld både hos skolan och föräldrarna. Då kan jag ju inte springa runt och shoppa eller vara anmärkningsvärt glad och energisk. Så jag fick stanna hemma och ha tråkigt hela dagen istället. Tror i och för sig morsan misstänkte något när jag plötsligt brast ut i sång trots min ömma hals men ingen har sagt något änsålänge. Idag däremot så har vi befunnit oss i Köpenhamn mestadels av dagen och shoppat och ätit gott och haft det allmänt trevligt. Vädret har varit strålande och kylan har inte varit alltför bitande. På det hela en väldigt trevlig dag. Köpenhamn är ju också en strålande stad i en intressant utvecklingsfas, det byggs så in i helvete mycket nya designade lyxbunkrar i för tillfället strålande fräsch betong över på andra sidan sundet. Mäktigt värre. Ett par andra mäktiga byggnader med grym arkitektur från sekelskiftet spanade jag in i Malmö på torsdagen, vädret var då också satans fint när jag och min bundsförvant Petter vandrade omkring rejält feta efter en god buffé på det nästan alltid lika trevliga stället Pizza Hut (det var trevligare innan renoveringen). Vi vandrade också in på Malmö stadsmuseum och tog del av den fantastiska kultursamlingen de hade där. Allt från gamla skelett från järnåldern till lite nyare porträtt på en del viktiga personer som kungar fanns att kolla på. En utställning om grymheter under de tidigare århundrandena med ett väldigt kusligt litet rum som tycktes sträcka sig ut i all oändlighet intresserade mig särskilt. En snabb runda på kaffeutställningen hanns också med men jag missade tyvärr konstutställningen då muséet stängde innan jag hann ta en titt på den. Efter att ha andats kulturhistoria i en bra tid begav vi oss sedermera till Malmö station där vi tog tåget till respektive hem. Från en sak till en annan. Jag har lagt tillmärke att jag endast har futtiga 33 eller liknande summa unika ip-adresser som besökt bloggjäveln. Det gör mig smått konfunderad då det ställer mig själv i egen låg person mot väggen och konfronterar mig med orden "varför skriver du en bloggjävel när ingen stackars människa orkar genomlida den?". Jag har valt att göra en smart undanflykt från ovanstånde konfrontation genom att istället se på det hela genom optimistiska ögon. Tänka sig att det är hela 33 olika personer som läst denna bloggjäveln! Är inte det något att skryta med inför brudarna när man är på fyllan? Bättre det än att släppa ut kuken och börja veva i alla fall. Nej, vill man att många ska spendera sin värdefulla tid på ens html-baserade alster så får man nog börja skriva kontroversiella saker som "när jag bajsar blöder det mycket" och "jag skär mig för att jag är unik precis som alla andra" samt "jag såg kate moss dra en lina och gå på lina samtidigt och nu har jag funnit meningen med livet". Men sånt har jag fan inte tid med. Kändisskap är för kuksugare. Godnatt.
originalet publicerat den 3 februari 2007
Vaknade upp klockan 07.20 efter att ha lagt mig 23.10 kvällen innan (vilket är ovanligt "tidigt"). Tänkte att nej fan nu skiter jag i det här. Fattar inte hur det kan vara så att jag är så förbannat trött hela tiden, jag deltar inte i några aktiviteter som kräver ovanligt stora mängder energi och ibland sover jag till och med en timme eller två på eftermiddagarna. Men när jag nu vaknade och bestämde mig för att stanna hemma tänkte jag att jag skulle ta och göra de saker som jag alltid drar mig ut till det längsta för att göra. Saker som att till exempel raka mig eller köpa nya skor. Men så blev det naturligtvis inte. Delvis för att jag inte orkar göra de sakerna men också för att jag i registret var sjukanmäld både hos skolan och föräldrarna. Då kan jag ju inte springa runt och shoppa eller vara anmärkningsvärt glad och energisk. Så jag fick stanna hemma och ha tråkigt hela dagen istället. Tror i och för sig morsan misstänkte något när jag plötsligt brast ut i sång trots min ömma hals men ingen har sagt något änsålänge. Idag däremot så har vi befunnit oss i Köpenhamn mestadels av dagen och shoppat och ätit gott och haft det allmänt trevligt. Vädret har varit strålande och kylan har inte varit alltför bitande. På det hela en väldigt trevlig dag. Köpenhamn är ju också en strålande stad i en intressant utvecklingsfas, det byggs så in i helvete mycket nya designade lyxbunkrar i för tillfället strålande fräsch betong över på andra sidan sundet. Mäktigt värre. Ett par andra mäktiga byggnader med grym arkitektur från sekelskiftet spanade jag in i Malmö på torsdagen, vädret var då också satans fint när jag och min bundsförvant Petter vandrade omkring rejält feta efter en god buffé på det nästan alltid lika trevliga stället Pizza Hut (det var trevligare innan renoveringen). Vi vandrade också in på Malmö stadsmuseum och tog del av den fantastiska kultursamlingen de hade där. Allt från gamla skelett från järnåldern till lite nyare porträtt på en del viktiga personer som kungar fanns att kolla på. En utställning om grymheter under de tidigare århundrandena med ett väldigt kusligt litet rum som tycktes sträcka sig ut i all oändlighet intresserade mig särskilt. En snabb runda på kaffeutställningen hanns också med men jag missade tyvärr konstutställningen då muséet stängde innan jag hann ta en titt på den. Efter att ha andats kulturhistoria i en bra tid begav vi oss sedermera till Malmö station där vi tog tåget till respektive hem. Från en sak till en annan. Jag har lagt tillmärke att jag endast har futtiga 33 eller liknande summa unika ip-adresser som besökt bloggjäveln. Det gör mig smått konfunderad då det ställer mig själv i egen låg person mot väggen och konfronterar mig med orden "varför skriver du en bloggjävel när ingen stackars människa orkar genomlida den?". Jag har valt att göra en smart undanflykt från ovanstånde konfrontation genom att istället se på det hela genom optimistiska ögon. Tänka sig att det är hela 33 olika personer som läst denna bloggjäveln! Är inte det något att skryta med inför brudarna när man är på fyllan? Bättre det än att släppa ut kuken och börja veva i alla fall. Nej, vill man att många ska spendera sin värdefulla tid på ens html-baserade alster så får man nog börja skriva kontroversiella saker som "när jag bajsar blöder det mycket" och "jag skär mig för att jag är unik precis som alla andra" samt "jag såg kate moss dra en lina och gå på lina samtidigt och nu har jag funnit meningen med livet". Men sånt har jag fan inte tid med. Kändisskap är för kuksugare. Godnatt.
originalet publicerat den 3 februari 2007
Kommentarer
Trackback