Efter Hemingway
När vi nu håller på och studerar lite expressionism och andra grejer såsom Hemingway blev det plötsligt en intresse-revival av två författare som jag har varit nyfiken på, Hunter S Thompson och Charles Bukowski.
Kom och tänka på Thompson efter att blivit påmind om att hemingway sköt sig själv i huvudet, och se där, det gjorde ju käre Thompson också. Hans sista önskan var tydligen att hans aska skulle skjutas ut ur en kanon och spridas över hans mark vilket också skedde efter att bland andra hans gode vän Johnny Depp hade sett till att det blev så.
Efter att intresset dök upp igen lyssnade jag på en intressant intervju angående elfte september med just Thompson och en australisk journalist, intressant inte bara för det kontroversiella ämnet utan även för att Thompsons röst speglade exakt den som Johnny Depp skickligt karaktäriserar i den väldigt sköne filmen Fear and Loathing in Las Vegas. Filmen, som kom 1998 är nog den vildaste drogtripp-roadmovien som finns, fast på ett bra sätt. Världens coolaste snubbe Johnny Depp gör som vanligt en skitgrym roll som den ständigt nerknarkade journalisten Raoul Duke med sin lika nerknarkade advokat och medhjälpare Dr. Gonzo som spelas av Benicio del Toro. Tillsammans ger de sig av på en "affärsresa" till Las Vegas i en cabriolet och några sköna 70-tals skjortor. Ni borde se den!
Fan vad bra den var, Thomas!
Fan vad bra den var, Thomas!