Dramatik under tiden som
Nu är det snart dags för undertecknad att skriva upp och efter det också köra upp. Nästa vecka smäller det och förhoppningsvis smäller det bra, eller på ett bra sätt, ja ni förstår säkert. Mer kommer jag inte säga om det ämnet utan jag tycker det är dags att fokusera på annat för tillfället.
Tyvärr är väl livet för närvarande väldigt innehållsfattigt, chefen hör endast av sig genom att skicka "fräckisar" till min stackars mobil så det blir inget mer jobbande. Om inte det nämnts innan så kan jag ju nu upplysa om att jag verkligen avskyr fräckisar, dessa restprodukter från riktig komik som i de allra flesta fallen innehåller både kraftiga doser av rasism och sexism. Jag vet att jag är överkänslig och borde slappna av lite mer när det gäller sånt, men det går bara inte, fräckisar för mig förblir ett tragiskt kapitel som helst borde suddas ut.
Mycket av tiden har annars spenderats på bio, vi har kollat in Benjamin Button, Bedtime Stories och Revolutionary Road den senaste tiden och de har väl alla hållit en acceptabel standard. Button var överskattad i och med de ofantliga oscarnormineringarna men det var en intressant och behaglig film trots att den varar i närmare 3 timmar. Bedtime Stories var ett sammelsurium av töntigheter och simpel komedi allt enligt Adam Sandlers recept på film men det var trots allt alla töntigheter som var filmens styrka. Barns fantasi hyllades och oberäkneliga händelser genomsyrade hela filmen.
Revolutionary Road som jag blev tipsad att se var en tragisk inblick i en ung familjs liv på 50-talet. Det närmaste man kommer en liknande film är väl American Beauty som dessutom är regisserad av samma man, Sam Mendes. Tyvärr nådde den inte samma höjd som American Beauty men var ändå ett intressant och inspirerande drama och det var i stor utsträckning var Leo DiCaprio och Kate Winslets förtjänst att det blev så enligt min mening.
Så det har varit mycket tid framför bioduken och mindre framför datorskärmen som numera är obrukbar, och datorn själv är snart oanvändbar den också känns det som. Har fått reparera registret återigen för att den skall vilja starta. Men nu är allt bra igen och säkert påväg mot det bättre!
Tyvärr är väl livet för närvarande väldigt innehållsfattigt, chefen hör endast av sig genom att skicka "fräckisar" till min stackars mobil så det blir inget mer jobbande. Om inte det nämnts innan så kan jag ju nu upplysa om att jag verkligen avskyr fräckisar, dessa restprodukter från riktig komik som i de allra flesta fallen innehåller både kraftiga doser av rasism och sexism. Jag vet att jag är överkänslig och borde slappna av lite mer när det gäller sånt, men det går bara inte, fräckisar för mig förblir ett tragiskt kapitel som helst borde suddas ut.
Mycket av tiden har annars spenderats på bio, vi har kollat in Benjamin Button, Bedtime Stories och Revolutionary Road den senaste tiden och de har väl alla hållit en acceptabel standard. Button var överskattad i och med de ofantliga oscarnormineringarna men det var en intressant och behaglig film trots att den varar i närmare 3 timmar. Bedtime Stories var ett sammelsurium av töntigheter och simpel komedi allt enligt Adam Sandlers recept på film men det var trots allt alla töntigheter som var filmens styrka. Barns fantasi hyllades och oberäkneliga händelser genomsyrade hela filmen.
Revolutionary Road som jag blev tipsad att se var en tragisk inblick i en ung familjs liv på 50-talet. Det närmaste man kommer en liknande film är väl American Beauty som dessutom är regisserad av samma man, Sam Mendes. Tyvärr nådde den inte samma höjd som American Beauty men var ändå ett intressant och inspirerande drama och det var i stor utsträckning var Leo DiCaprio och Kate Winslets förtjänst att det blev så enligt min mening.
Så det har varit mycket tid framför bioduken och mindre framför datorskärmen som numera är obrukbar, och datorn själv är snart oanvändbar den också känns det som. Har fått reparera registret återigen för att den skall vilja starta. Men nu är allt bra igen och säkert påväg mot det bättre!
Kommentarer
Trackback